0
Kundservice
Shoppingbag 0

SUMMER SALE - upp till 50%     Missa inte fynden!

Inspiration

Stayhard knackar på - Johan Hurtig

Our Friends

Komikern och före detta modejournalisten Johan Hurtig har inte bara en förkärlek till japansk kläddesign, utan även ett udda ess i rockärmen med ett SM-guld i ordvitsar. Hemma i tvåan på Rörstrandsgatan i Stockholm är det ljusa färger, naturliga träslag och personliga detaljer som sätter prägeln – Stayhard har hälsat på!

Text & Foto: Linnea Lindblad

EN VANLIG MORGON ...
– Jag vaknar kring 09.30 av att min sambo Johanna ställer en kopp kaffe på nattduksbordet. Ofta har jag haft ett stand up-gig kvällen innan så jag är inte mycket för tidiga morgnar. Då är det nyheterna på SVT Play och sen kastar jag mig över mina sociala medier.

FAVORITPLATSEN HEMMA ...
– I hård konkurrens med sängen så är det den här delen av soffan hemmets mittpunkt! Den är perfekt i alla riktningar. Man kan umgås både med den som sitter bredvid och den som grejar i köket. Dessutom kan man välja om man vill titta på tv:n eller stirra ut genom balkongdörren. Vi letade länge efter en tillräckligt djup soffa som man kan bädda ned sig två personer i med täcke och kuddar, men när det är varmt ute lever vi så mycket som möjligt på balkongen.

SENASTE KÖP ...
– En kombinerad tvättmaskin och torktumlare … haha! Vad gäller kläder så var det ett par svarta trasiga tighta byxor från Undercover, som nog är mitt absoluta favoritmärke. Sa jag att det är japanskt? De var alldeles för dyra, men till mitt försvar fick jag lite rabatt. Och det kändes som att mitt liv blev lite bättre när jag tog på dem. Jag köpte även ett gammalt askfat från Domino-serien av Stig Lindberg nyligen. Med lite god vilja kanske man kan säga att det ser lite japanskt ut. Det gick jag och spanade på länge i fönstret hos butiken Fiftyfifty här nere på gatan innan jag slog till

KLÄDSTILEN ...
– Jag brukar kalla den medvetet vanlig. Folk får gärna tänka, ”jaha, den där killen har på sig helt vanliga kläder”, medan de som är lite mer invigda ser detaljerna i plaggen. Jag har länge varit fascinerad av japanska märken – det är nog något med att de ofta har någon knappt märkbar detalj som jag ändå fastnar för, är svåra att få tag på och orimligt dyra. I flera års tid hade jag aldrig några svarta kläder på mig, bara massa färg och såg ut som en brittisk pojkgubbe med handknutna flugor, som en malplacerad John F Kennedy-hang around på en segelbåt ungefär. Nu har jag nästan bara svart … och nyanser av svart.

INREDNINGEN ...
– Vitt, gröna växter och ljusa träslag är utgångspunkten här hemma. Spektakulärt va? En sorts blandning av modern design och saker med historia bakom. På väggen sitter till exempel min farmors gamla stringhylla och de gröna glaskulorna på väggen hängde hemma hos min farfar. Av de moderna inslagen är soffborden en favorit. Det är från Leksaksfabriken, som drivs av min kompis Niklas – och så fick jag vara med och välja marmor på ena bordet.

INTE INNANFÖR TRÖSKELN ...
– När det blir sådär himla shabby chicaktigt, så det känns som att en kvinna som uppskattar musiken på Espresso House har inrett. Tidigare satt det en storblommig designtapet i hallen. Det tog typ ett år innan vi målade över den, men det säger nog mest om hur lata vi är.

ORDNING OCH REDA ...
– Om man vill vara snäll mot sig själv så kan man säga att man är en kreativ konstnärssjäl som inte bryr sig om samhällets förväntningar på ett städat hem – eller så erkänner man bara att man är lite slarvig.
Jag gillar definitivt att ha rent omkring mig, men inte så mycket att hålla rent. Hellre trevligt och avslappnat än stelt och trist. Finns det en alldeles för tom yta så kommer det tyvärr snabbt hamna något där.

HÅLLER KÄRT ...
– Jag hängde mycket med min farmor som liten och de saker som kommer från henne betyder extra mycket, som till exempel stringhyllan och en tavla i sovrummet. Min klocka är också speciell för mig för att jag fick kämpa för att ha råd med den och hitta rätt årgång och sådär, men det är ju inte affektionsvärde på riktigt. Jag skulle bli mer ledsen om farmors hylla försvann.

STILINSPIRATIONEN ...
– Jag hämtar inte så mycket inspiration från det som handlar om mode nu för tiden, det är mer att det kommer från ingenstans: plötsligt kan jag få en känsla av att nu vill jag ha för stora skor på mig. Jag kämpar också dagligen mot att inte stanna upp och landa i en stil som jag sedan bär tills jag dör.

BÄSTA KÖPET
– När jag var typ 20 år lyckades jag få tag på en t-shirt från då superhippa japanska A Bathing Ape, med en stor jäkla apa på, handtryckt av designern Nigo. Satte alarm mitt i natten för att vinna auktionen på Ebay. Den var sjukt limiterad och min hade nummer 162 har jag för mig, skrivet i tusch på en liten lapp i sidan. En dag skulle mamma vara snäll och hjälpa mig tvätta och då försvann numreringen. I dag sitter den lite som en magtröja på mig men jag kan ändå inte göra mig av med den. Kanske borde rama in den?

SÄMSTA KÖPET
– Jag var i Kuala Lumpur för kanske femton år sedan när jag hittade en butik som sålde kopior av extremt svåråtkomliga Nike-modeller. Jag blev så till mig att jag köpte fyra olika par, trots att de bara fanns två storlekar för små. Resten av resan blev en packningsmässig mardröm, jag åkte runt i Asien med åtta skor hängande från ryggsäcken. Givetvis gick det heller aldrig att använda skorna när jag väl kom hem med dem.

"Jag kämpar också dagligen mot att inte stanna upp och landa i en stil som jag sedan bär tills jag dör."

OTIPPAT I GARDEROBEN ...
– En t-shirt med texten ”Stakka Bo:s karisma” som jag själv har tryckt upp. Jag och min kompis Jacob Lapidus skrev en då anonym blogg, Urban Yngre Övre Medelklass, en sorts retsam och tramsig modeblogg. En natt på Gubbrummet på Spy Bar såg jag Stakka Bo (Johan Renck) stå i baren med en gigantisk, vit t-shirt på sig. Vi snackar alltså rapstjärnestor, och med texten ”wasted youth” på i versaler, verkligen helknasigt. Trots det fick jag känslan att det fanns något stilmässigt där att plocka upp. Så enorm karisma har alltså Stakka Bo, att han kan klä sig i något knasigt och ändå få en att känna så. Det blev till ett blogginlägg och ett långlivat internt skämt, och framför allt en jäkligt snygg t-shirt.

LIVETS OUTFIT ...
– Det skulle bli ett par svarta, smala och orimligt trasiga byxor från Undercover, en vit t-shirt från Anti Social Social Club som det står ”Enough of this shit” på – som en Stakka Bo-hyllning! – en svart rock från Our Legacy och lite för

Sharing is caring

  Dela     Tweeta